Förenklingsregeln vs huvudregeln – vad är skillnaden och vad bör du välja?
Som delägare i ett fåmansföretag är det viktigt att förstå hur utdelning beskattas. K10-blanketten styr detta, och i centrum står gränsbeloppet – den del av utdelningen som beskattas med endast 20 % kapitalinkomstskatt.
För att räkna ut gränsbeloppet kan du välja mellan två olika regler:
- Förenklingsregeln – enkel men fast.
- Huvudregeln – mer komplex men kan ge större utdelningsutrymme.
Vilken regel som är mest förmånlig beror på företagets löner, din egen löneuttag, och dina långsiktiga planer. Här reder vi ut skillnaderna i detalj.
Vad är gränsbelopp?
Gränsbeloppet är den maximala utdelning du kan ta från ditt fåmansbolag till 20 % skatt (kapitalinkomst). All utdelning över detta beskattas som tjänsteinkomst med upp till ca 55–60 % marginalskatt.
Du får beräkna ett nytt gränsbelopp varje år, antingen med förenklingsregeln eller huvudregeln. Det går inte att kombinera dem samma år – du måste välja en.
Förenklingsregeln – schablonbelopp för alla
Förenklingsregeln är precis vad det låter som – enkel att använda och passar ofta mindre bolag utan anställda.
Så fungerar den:
- Du får använda ett schablonbelopp som baseras på 2,75 inkomstbasbelopp.
- Beloppet gäller per bolag, inte per delägare.
- Inkomstår 2024 motsvarar det ca 204 325 kr i utdelningsutrymme.
Fördelar:
- Enkel att använda – kräver inga löneuppgifter.
- Passar företag utan anställda eller låg lönevolym.
Nackdelar:
- Utdelningsutrymmet är lågt jämfört med vad som kan ges via huvudregeln.
- Om flera delägare använder regeln får de dela på beloppet.
Huvudregeln – baserad på löner och ägande
Huvudregeln är mer avancerad och passar företag med anställda och löneutbetalningar.
Så fungerar den:
- Gränsbeloppet beräknas utifrån:
- Anskaffningsvärdet på aktierna (justerat för inflation och sparat utrymme).
- Löneunderlaget i företaget.
- Du måste själv (eller närstående) ha tagit ut en viss minimilön under året för att få använda löneunderlaget.
Minsta löneuttag:
För inkomståret 2024 gäller:
- Minst 9,6 inkomstbasbelopp (ca 713 280 kr), eller
- 6 inkomstbasbelopp + 5 % av totala löner (ca 445 800 kr + 5 %).
Fördelar:
- Kan ge ett betydligt högre utdelningsutrymme.
- Möjlighet att ta ut större delar av vinsten till 20 % skatt.
Nackdelar:
- Kräver god löneplanering.
- Mer komplext att räkna ut.
- Risk att förlora löneunderlaget om du inte uppfyller kravet.
Jämförelse – när passar vilken regel?
| Faktor | Förenklingsregeln | Huvudregeln |
|---|---|---|
| Enkelhet | Mycket enkel | Kräver planering och beräkning |
| Utdelningsutrymme | Låg (ca 200 000 kr) | Kan bli hög beroende på löner |
| Krav på lön | Nej | Ja, särskilt uttagskrav |
| Antal delägare | Delas mellan delägare i samma bolag | Eget beräknat gränsbelopp |
| Företag utan anställda | Bra val | Ofta inte möjligt att använda |
| Företag med höga löner | Ofta sämre val | Kan ge stor fördel |
Kan man byta mellan reglerna?
Ja. Du väljer regel för varje inkomstår. Det är vanligt att använda förenklingsregeln i början och växla till huvudregeln när företaget börjar växa och anställa.
Dock får man bara använda förenklingsregeln i ett bolag per år, även om man äger flera.
Slutsats: välj rätt regel för din situation
- Har du ett mindre bolag utan anställda? Förenklingsregeln är enkel och säker.
- Har bolaget hög lönevolym – och har du tagit ut tillräcklig lön? Huvudregeln kan spara dig mycket skatt.
- Gör alltid båda beräkningarna om du är osäker.
Att välja rätt regel kan innebära tiotusentals kronor i skattefördel – så ta dig tid eller ta hjälp av ampl.
